Torpvandring i området Sunkabo 2003.

Sedan många år tillbaka ordnar Kölaby hembygdsförening torpvandring Kristi Himmelsfärds dag. I år var området Sunkabo, alldeles vid gränsen mellan Kölaby och Solberga. I ett strålande försommarväder deltog ett 30-tal yngre och äldre hembygdsintresserade. Vandringen leddes av Ingemar Wilhelmsson. Utgångspunkten den här dagen var Sunkabo, en liten idyllisk gård på gränsen till Solberga. Gården hörde på sin tid till Mellomgården, men friköptes i början av 1900-talet och tillhör nu Ivar och Annie Schöns ättlingar. Första anhalten blev Skön-Augustas under Mellomgården. Här bodde Skön-Augusta, äldsta dottern till f.d. soldaten Pär Skön. Hon köpte husen för 25 kr efter föräldrarnas död. Detta skedde år 1900. Hela livet sparade hon för att få råd med en egen brunn vid stugan. Hon fick hjälp med betalningen av en av Ryningabröderna och några år före sin död blev hennes dröm verklighet. Karl och Gustav Meijer grävde brunnen för 60 kr. Augusta dog i sitt hem 1923, 66 år gammal.Fadern Pär Skön (Larsson) var soldat för Mellomgården och levde mellan åren 1807 och 1887.
I Skogen som tillhörde Kronogården, bodde August Ruud eller Ryd, som var född 1855 och son till Anders Ruud i dennes första gifte. Anders första hustru var Rebecka Svensdotter. Hon kallades allmänt Rudabäcka och bodde under några år hos styvsonen August.
August var målare och bokbindare. Han var gift med Anna Sofia Abrahamsdotter, född 1859 och dotter till soldat Abraham Lind under Bredgården i Kölaby och dennes hustru Brita Johansdotter. August stal tillsammans med en annan person två oxar, som de försökte sälja på en marknad. För detta fick han sitta på häkte och det var där han lärde sig bokbinderi.
1890 flyttade August till Skogsliden, under Ågården, som han byggde upp. Huset blev aldrig helt färdigt, men han bodde här ändå och eldade utan att skorstenen blivit klar. August flyttade slutligen till fattigstugan.
Vid Kar-Kala under Graberg Kronogården, bodde Carl Carlsson kallad Kare-Karl. Hans ställe blev troligen öde 1911. Kare-Karl tillverkade och sålde kardor och handlade med lump. Det fanns en stycke jord till torpet och Karl hade lagård och djur tills han flyttade därifrån.
Oskar Andersson bodde en gång i Graberg under Mellomgården och var född 1865. Hans hustru Carolina Svensdotter var född 1867. De hade tre barn och yngsta dottern var bara ett år när familjen 1891 utvandrade till Amerika.
På Orvaratorpet bodde Klas Orvar (Svensson) från 1870. Han var soldat under Mellomgården och fick då bygga hus på roten. Husen uppfördes 1900. Klas var en duglig stenarbetare och den källare på Graberg, som fortfarande finns kvar minner om honom. Orvars odlingsrösen finns fortfarande kvar, och mitt i skogen kan man se prydliga stenhögar, som vittnar om ordningssinne och odlarmöda. Klas och hans hustru Anna-Stina Andersdotter hade en fosterson Klas Edvin Levin född 1864 och utvandrad till Amerika. Klas dog 1920.
Vandringen genom skogen gick vidare till Rammen, där Anders Ramm bodde. Han var född 1798 och dog 1889. Enligt husförhörslängden avlossade han ett skott på hustrun och fick ”sitta på vatten och bröd.”
Därefter kom man till Stassatorpet och Klingatorpet, vidare till en tonagrav och resterna av en jordkula. Nymarken och Björkelund blev de två sista anhalterna på vandringen den här dagen. Inget av de ställen som besöktes finns längre kvar. Det som minner om en tidigare bebyggelse är boplatsmarkeringar och någon gammal husgrund, en bit stenmur och så förstås ett gammalt äppelträd eller några syrenbuskar. Det som en gång kanske var en liten odlad täppa och en uppröjd åkerteg är nu helt skogsbevuxet.
Tack vare de återkommande torpvandringarna väcks minnena till liv från en länge sedan svunnen tid, en tid med fattigdom och ohälsa, men troligen också stor förnöjsamhet. Många förfasar sig över brottsligheten numera, men här fick deltagarna veta att det förekom både mordförsök och stölder redan på den gamla goda tiden.
Vandringen avslutades med ett stor tack till Ingemar Wilhelmsson för en intressant guidning.