Under första hälften av 1800-talet undersökte man periodvis i Ulricehamn möjligheterna att ”kanalisera” Ätran från Åsunden ned till Falkenberg. Framställan om statsanslag avslogs i riksdagen 1862–63. Järnvägs epoken hade då inletts i Sverige. I stället började man i Ulricehamns att planera för järnvägsbygge. Ulricehamn-Vartofta Järnvägsaktiebolag bildades. En smalspårig järnväg mellan Ulricehamn och Vartofta, ”Vartofta banan”, byggdes och invigdes den 4 december 1874. Trädet – inte sockennamnet Kölaby – blev namnet på järnvägsstationen. Det har följande förklaring.  Gästgiverierna hade sedan 1850-talet medverkat i postgången på landsbygden. I samband med järnvägens tillkomst öppnades Trädets poststation den 14 nov. 1874. När posthanteringen fördes över från Trädets gästgiverigård, följde namnet Trädet med och kom att omfatta även järnvägsstationen.  Efterhand blev Trädet namnet för hela samhället och kom efterhand att i vardagslag överskugga sockennamnet.  Åren 1903–1906 byggde Västra Centralbanans Järnvägsbolag en normalspårig järnväg, c: a 13 mil, mellan Ranten Falköping och Landeryd. Banan invigdes 1906. Samma år uppfördes ett nytt stationshus i Trädet.  Bolaget Halmstad-Nässjö Järnvägar var ensam ägare mellan 1923 och 1945, då Statens Järnvägar, SJ, övertog järnvägen. (SJ ägde från början stambanorna. 1939 beslutade riksdagen att förstatliga de privatägda järnvägarna). På Västra Centralbanan användes fram till mitten av 1950-talet ånglok för person- och godstrafiken. De ersattes av dieseldrivna lok. Rälsbussar med dieselmotorer kom också i bruk, troligen redan på 1940-talet. En klassisk gulfärgad modell blev vanlig på banan i Trädet på 1950-talet. Genom billigare driftskostnader tog den efter hand helt över persontrafiken.  En form av snabbtåg, s.k. snälltåg (jfr ty. Schnellzug) förekom också på Västra Centralbanan. Snälltåget, som normalt endast stannade vid större stationer, gjorde uppehåll i Trädet, kanske beroende på stationens mittenläge mellan de två städerna. Järnvägen fick stor betydelse för Trädets och Kölabys utveckling och innebar ett fönster mot världen före bilismens genombrott. Åren 1873–1973 tjänstgjorde sammanlagt 13 stationsföreståndare/stinsar i Trädet: Höök 1873-1882, G.A. Johansson 1882-1893, C.A.F. Belfrage 1893-1906, Johan Nelander 1906-1930, T.F. Wibling 1930-1932, C.F. Lindgren 1933-1935, R.A. Sjölander 1936-1937, A.G. Pettersson 1937-1942, E.V. Sjöstrand 1942-1947, S.H. Pettersson 1948-1950, T. Evert Claeson 1951-1961, Arne Persson 1961-1962 (trafikbiträde 1950-1960) och Gunnar Ellström 1962-1973.